torsdag 25 februari 2010

Vilken kväll!

Jag har haft en vidunderlig kväll i moderskapets fröjder. Ikväll tog det vändningar som varken jag eller dottern hade kunnat ana eller förr upplevt. Vilken glädje, vilken fröjd, vilken resa, vilken upplevelse, vilken erfarenhet att få dela med en av dem jag älskar allra mest. Jag är förundrad över storheten/välsignelsen av att få vara mamma. Vi har varit med om något stort. Något underbart. Något fantastiskt. Något nästintill obeskrivbart.

Vi har varit med om att få vara mor och dotter!

tisdag 23 februari 2010

Vi har bobblat!

Matilda har lääääänge låtit oss veta att hon minsann missade det enda bowling-kalaset hon blivit bjuden på. "Och jag har ALDRIG fått bowla!!"
Således bestämdes att familjeaktivteten i februari skulle bli just bowling. Benjamin, som aldrig är sen att hänga på nya saker, skrek glatt (utan att ha en aning om vad det var): "Jaaaa, vi ska BOBBLA!!!"

Och bobbling är ju helt perfekt för en familj. Har ni inte gjort det än, måste ni göra det snart. Alla har roligt, alla kan vara med på sina villkor, "staket" så kloten aldrig går i rännan, barnen är överlyckliga, föräldrarna supernöjda över hur lyckat allt är. Kort sagt; så perfekt. Dessutom finns familjepris.

Leta rätt på en bowlinghall nära dig, stretcha armen och åk!
Benjamin fixade att plocka upp klotet, transportera det till banan och rulla iväg det. För att ge det extra skjuts till klotet prövade han även att sparka till det. Det gjorde han bara två gånger...
En lycklig familj - B är bara arg för att vi ska åka hem.

Matildas kommentar efteråt: "Det var det roligaste jag nånsin gjort!"
Ni hör ju själva hur bra det är.

torsdag 18 februari 2010

Åtta månader gos!


Sötare än socker och gulligare än nån annan!
Två tänder, ålar, svänger, rullar sig fram, älskar att skratta åt sina syskon, ler fortfarande mest hela tiden, kan faktiskt få tråkigt nuförtiden, har kommit på att han inte känner alla på en gång, är en hejare på att trumma med händerna mot bordet, vickar på huvudet fram-och-tillbaka som en nickedocka.

onsdag 10 februari 2010

I love being a girl

Kolla in Evelinas inlägg om att vara flicka. Många tankvärda tankar.
Let's celebrate the girl in us!

tisdag 9 februari 2010

Kaos eller livet just nu - allt hänger på attityden

20.30 Barnen sover - åtminstone de tre yngsta
20.45 Äldsta dottern kommer upp "jätteont i magen" - precis som de två yngre som sen kräktes... fram med spybunken
21.00 Äldsta dottern "kan verkligen inte sova. Får jag läsa 2 min? -OK."
21.15 Äldste sonen börjar skrika, EXAKT 0,5 sekunder senare börjar yngste sonen skrika
21.25 Mittemellan skriken hör jag att Daniel kommer in med vår nyinköpta begagnade torktumlare
21.30 Lyckats få tyst på äldste sonen - fyra ggr!!! Nästan lyckats få tyst på yngre.
21.31 Äldste son utbrister i ny gråtattack: "MEN JAG ÄR JU SÅ TRÖTT!!!!!" (Det är då man får bita sig i tungan för att inte skrika: MEN GÖR DET DÅ!)
21.35 Äldste sonen verkar lugna sig lite. Från äldsta dotterns rum: "Får man sova nu?! Svaret är: Tveksamt.
21.45 Äldste sonen somnar efter att pappa försäkrat honom om att han är hemma nu.
21.46 Ger upp och tar upp den gallskrikande yngste sonen. Han tystnar som på kommando och lägger huvudet på min axel och suckar gott. (F.ö. första dagen som han medvetet lägger huvudet på axeln och myyyyyyser!! Gosigt.) Äldsta dottern somnar.
21.55 Daniel sätter sig för att få klart rapporten före kl 23
22.00-22.59 Roar bebis, matar bebis, byter blöjor på bebis, viker en tvätt, hänger en annan, kollar på So you think you can dance, börjar bli galet trött - igen
23.00 Bebisen gnuggar sig i ögonen och ser misstänkt trött ut, Daniel ringer in till kvällens sista telefonmöte
23.05 Bebis i sängen, gråter lite
23.06 Bebis i sängen, skriiiiiker
23.07-23.32 Bebis i sängen, endast tyst om mamma sitter brevid och klappar på honom
23.40 Bebis i sängen, förlorar kampen mot de tunga ögonlocken
23.42 Mamma tror att hon ska få gå och sova, Daniel jobbar fortfarande
23.48 *dunk med huvudet i sängkanten* äldste sonen vaknar med en dröm och ett skrik...
23.49 Yngste sonen hakar på skriket
23.56 Båda skriker fortfarande

- to be continued -

00.10 Mamman vågar tro att alla sover och är ändå glad för att detta kaos är livet. Hon älskar ju sina ungar!

00.20 Glöm det där med att sova. Bebis vaknar igen...

måndag 8 februari 2010

Aj!

Ytterdörrar borde ha varningstext.
"Varning! Ta undan fingret innan du stänger dörren. Annars gör det ont!"

lördag 6 februari 2010

No (wo)man is an island

Alla har vi hört talas om dem: Vardagshjältarna. Men om någon funderat på vilka de egentligen är och hur de ser ut kan jag nu avslöja det:

Svärfar Christer och pappa Håkan - min hjältar!

Efter alldeles för många ensamma nätter med springande, mardrömda, skrikande, kräksande, törstiga och jag-vet-inte-allt-vad-det-har-varit barn kände jag i morse att trötthetens avgrund började bli alldeles för djup.
"Hur i hela världen ska jag få till den här dagen??"
Och vilka träder då in på scenen, helt utan bekymmer, besvär och andra åthävor? Pappa och Christer.

Pappa tog Benjamin. "Vi ska bygga hus!"
Christer tog tjejerna på sitt mycket efterlängtade teaterbesök med efterföljande hamburgare OCH akuthandling av mat till oss.

Jag la mig i sängen, bad att Jakob skulle sova åtminstone en kvart till och somnade. Eller dog. Jag vet inte riktigt vilket av de två det var: TVÅ timmar senare tittade jag upp till verkligheten igen. MAKALÖST!!!

(Jakob vaknade inte på ytterligare två timmar, så jag antar att nattens vakensessioner med tillhörande kräks tog även på hans krafter.)

Så hyllas de som hyllas bör: vardagshjältarna i våra liv! Utan dem skulle jag inte ha varit vid mina fulla sinnes bruk idag.

PS. Om ni undrar så kommer Daniel hem imorgon förmiddag. Han ska även få en eloge för den hemskickade blombuketten som kom i torsdags. MYCKET trevligt!!! Fram för mer blommor till folket.