Mitt liv just nu

Magen först - everything else is just a blur...


Kommer det nånsin en tid då nåt annat kommer i fokus?? Jag väntar.

Slutet närmar sig

Man vet med säkerhet att slutet är nära (av graviditeten alltså, inget annat) när man sitter på kvällen och önskar att fjant-värkarna helt plötsligt skulle bli riktiga och man VILL föda barn...

Bara så att ni vet. Två veckor i teorin kvar, och fyra i praktiken baserat på det tre tidigare erfarenheterna... Suck. Det är lååååångt, när man sitter där på kvällen. För att inte tala om hur låååååång tid det är kvar när man måste vända sig i sängen.

Men snart så.

Ordspråk och dess betydelse

Sitter vid matbordet. Stämningen är trivsam, men börjar slå över till det där fnitter-och-tjafs-stadet-vi-tänker-inte-göra-som-mamma/pappa-säger. Ett tillstånd jag minns mycket väl från barndomen. Det var så roligt att det bara inte gick att sluta, hur mycket mamma/pappa än sa till. Tills de var tvungna att bli riktigt arga vill säga... Och nu sitter jag själv där med en liten hop ungar som fnittrar och skrattar så de kvider och inte kan gör som jag säger. Aaarrrrgggghhhhhhh, kan jag bara säga.

Men innan jag idag hunnit komma till arrrggghhh-tillståndet, men samtidigt börjar tröttna på att mackorna fortfarande inte är uppätna, säger O, som alltid har lite svårt att skynda sig:

-Men mamma, ett gott skratt förlänger livet!

Och ja, det är sant. Men härmed lyckades hon samtidigt få till en helt ny innebörd.

Livet förlängs av skrattet i den betydelsen att allting går mycket långsammare!

Vi skrattade alla en lång stund till. Mackorna blev inte uppätna på lika lång stund.

(Jag skaaa försöka se det komiska i situationen nästa gång också. Kan inte lova att jag lyckas.)