Och idag vår

Är det det här som kallas aprilväder??

OM jag hade hunnit gå in och hämtat kameran skulle jag tagit kort på vår lilla gång här ute idag. Från brevlådan och in mot huset, fast bara halvvägs in, var det barmark. Sen kom en knivskarp skiljeline och innanför den låg det två cm nyfallen snö. S-K-U-M-T! Men sen dess har solen värmt med sina strålar och allting har smält, till min stora glädje.

Idag när jag hämtade barnen kände jag vårkänslorna spritta i mig. Energi, vad ska vi göra, solen lyser, livet kommer tillbaka, vi måste ta tillvara på detta, ljumma vindar mot min kind, nytt liv i min själ, våren ÄR på väg och det är ljuvligt.

Fast...

...idag var vintern tillbaka...

Men jag har sagt det förut och säger det igen: Hellre ordentligt med snö än bara slask. Så välkommen tillbaka vintern - om du tänker vara vinter. Och våren tar vi gärna tillbaka snart - när det är värme, sol och fåglar!

Första vårbilden

Jag vet, flera av er har säkert sett både krokusar och snödroppar. Men jag har bara än så länge sett lite grönt gräs på vår trädgårdsgång. Så jag var tvungen att ta kort. Det var dessutom igår. Då fanns det snö kvar. Idag är den (nästan!) ett minne blott. Tänk vad fort det kan gå när naturen väl bestämmer sig för vår.

Grammatik är krångligt

En mörk kväll på väg till landet syntes vägen oändlig för barnen. O kom på att vi skulle leka ordleken "Man-säger-en-matträtt-och-sen-får-nästa-säga-en-maträtt-på-den-första-maträttens-sista-bokstav". Ni fattar va´? Alltså; jag säger "lasagne", nästa måste säga nån mat som börjar på "e".

Glatt satte hela familjen igång. Snart-4-åringen led av att inte kunna delta. Men barn är kreativa och snart fann han sin plats i leken. Efter varje uttalad matträtt skrek han:

-Vann eller fusk??!!

Så fick den bosktavskunnige meddela den än så länge analfabeten om svaret var rätt eller fel.

(Räknas man som analfabet om man kan några bokstäver? Och när börjar man egentligen räknas som analfabet? 10 år? 12? 18? Nån som vet?)

Det spökar?

Stolarna dras fram och tillbaka, till och med två stycken på en gång.
Kökshandduken är borta.
Skåpet öppnas.
Grejer dras mystiskt ur skåpen.
Vispen hittas under soffan.
Napparna ligger varsomhelst.
Lämnas dörren till rummet öppet är det stökigt nästa gång man går förbi.

Men...mystiskt nog är dammråttorna också på andra ställen än de brukar.

Ett spöke med förkärlek för dammråttor?

Nej. Vårt hus är helt enkelt bebott av en ålandes nio-månaders-bebis!

Sista vinterbilderna

Nu när snön inte är sådär vacker, vit och fluffig längre läääääängtar jag bara till barmarkens tid. Det är inte kul att halka runt på glashal is. "Bambi på hal is" får ny betydelse. Men vintern har varit härlig och naturen är en underbar skådeplats!

Bannlys den söte

Visst är han söt och så (enligt flicka nr 2 "såååååå söt" till och med), men hans sång borde förbjudas. Inte för att den innehåller stötande ord, hemska saker eller nåt annat elakt (tror jag i alla fall, borde kanske kolla upp det...).

Nej, den borde förbjudas för den Ä-T-E-R sig in i hjärnan och sitter kvar.

Alla tre barnen (inkl snart 4åringen!!) går här hemma och trallar "Manboy, manboy, you can call me manboy" igen och igen och igen.

Jag blir tokig!

När jag för sjuttioelfte gången tröstade nån i natt, vad hörde jag då i min hjärna? Japp. "Manboy, manboy, you can calll me manboy."
Då vet man att det är dags att bannlysa sången. Fast han är söt.

(Och visst sitter du där och trallar själv nu, fast du bara läst om det. Beware, it'll eat you brain!!!!)

Sportlov och vinterns sista dag?

Sportlovets fredag till söndag drog vi till landet. Så skönt att komma bort och bara vara. Som extra bonus fick vi med oss faster Stephanie till barnens och vår stora glädje. Lördagen bjöd på vinterns allra vackraste (och sista?) dag. -3 grader, strålande sol, fågelkvitter, vindstilla, snö i drivor, en intensivt blå himmel. Kunde inte bli bättre. Naturen gör mig hel och lycklig!
Hopp ner för berget!

Så här djup var snön! Upp till halva låret på en vuxen! Halvvägs ner i snömassorna låg det skare som klarade barnens tyngd, men inte oss vuxna. Således blev alla lika långa!

Pulkatåg! Mycket poppis. (Fast pappa drog de flesta kilometrarna.)

Snudd på historiskt kort: Vi två som håller hand och man ser hela oss. Olivia lånade kameran. Annars brukar det bara bli vi två i närbild när Daniel sträcker ut handen och vänder kameran mot oss.

Måste ses!!!!

Kolla in min syster Sofias projektarbete (gjort tillsammans med Sebastian Herrey). Den är helt
F-A-N-T-A-S-T-I-S-K!!!
Titta och kommentera så att hon/de kan få höra hur fantastiska de är.

Oönskad from Monkey Brother on Vimeo.