Det är då jag går fram till vårt lilla medicinskåp och finner den lilla, men ack så användbara, vita flaskan med blå etikett: NÄSSPRAYEN! Två duschar i ena näsborren, två i den andra, vänta en liten stund och sen ANDAS!
Frid över livet och välbehag till alla.
När jag dör ska jag personligen leta rätt på nässprayens uppfinnare och varmt trycka hans/hennes hand och säga tack. Nån mer som hänger med?
4 kommentarer:
Jag är med! Så många tacksamhetens stunder som nässprayen gett så vore det skam annars. Speciellt när man var gravid. Då var den min bästa vän!
Men är du förkyld? Eller bara nästäppig? Hoppas att du mår bra vännen. Kramis
Å, jag är på, helt klart! Vet inte var jag skulle vara utan nässprayen. Fast de borde ha konstruerat den så man slapp bli beroende. Det är alltför lätt att ramla dit, och sen står man där och blöder näsblod jämt - iallafall när jag var gravid. Då kan jag inte gå två steg utan livbojen Nezeril. Trots skuldkänslor inför varje puff.
Men nu är jag ju faktiskt lite förkyld. Då FÅR man ju ta. Eller hur?! Hoppas dock att du mår bra, gumman! Fint intitiativ att hylla denna oumbärliga produkt!
Jag har ännu inte insett vikten av nässpray...men efter det här ska vi fylla på förrådet. Det kanske är bristen på nässpray i det Fougnerska palatset som föder öronbarn till höger och vänster. Skall genast åtgärdas!!! Krya på dig om du är hängig så ses vi korridorer eller på parkeringar;-)
Nej! Absolut inte! Jag avskyr nässprayer och om jag i livet efter detta får träffa nässprayens uppfinnare så ska jag ge honom alla bihåleinflammationer jag fått av denna vedervärdiga uppfinning. Visst det sväller av för stunden, men den underhåller infektionen (genom att stänga kärlen) och så sprider den sig. Nej, BLÄ! Efter att jag helt slutat med nässpray har jag dels sluppit bihåleinflammationer och dels får jag inte ens nästäppa!
Skicka en kommentar