Vår lille B gör enorma framsteg i sitt språk just nu. Ordförrådet utökas varje dag och antalet ord ur denna lilla mun är osinligt. Han är aldrig tyst! ;) Det roliga är att lite vad som helst kan trilla ut, om det är rätt eller inte är oväsentligt. Allt sker dock med största övertygelse om att han har rätt.
I fredags satt han och jag i soffan och myste. Han lägger ner huvudet i mitt knä och säger med sin allra gosigaste röst:
-Mamma, ja' sakna' dig.
-Men jag sitter ju här. Då kan du ju inte sakna mig. Vi kan sakna pappa, han är ju inte här.
-Neje, han e' ju jobbet!
-Ja, men då kan vi ju sakna honom. Man saknar nån som inte här är.
-NEJE, han e' jobbet! (Nu är den gosigaste rösten utbytt till den väldigt bestämda och snudd på arga rösten.)
-OK, men vi kan sakna O och M. De är ju i skolan.
-Ja' gå 'kolan!! (Ännu mer bestämd!)
-Ja, en annan dag. Men vi kan sakna O och M, nu när de inte är hemma.
-NEJE! (Jättebestämd/arg, sen tystnad i några sekunder innan silkesrösten kommer tillbaka) Mamma, jag saknar dig!
-Jaa, jag älskar dig också, min lille gullepojke!
"Allt behöver väl inte vara så exakt? Huvudsaken är väl att de fattar vad jag menar!"
2 kommentarer:
Efter att samme hade pratat med dig så spelade han upp just detta och jag skratta så! Goa Benjamin!!
Det här var riktigt härligt o gulligt!
Skicka en kommentar